Debattartikel: Vem är hårdast mot migranter?

Valrörelsen står för dörren och partierna presenterar sina valstrategier. Det är inte svårt att dra slutsatsen att migration kommer att vara ett av valets viktigaste teman. Det finns en rad frågor rörande migration som behöver diskuteras – och som vår förening skulle önska diskuterades mycket mer. Till exempel det ovärdiga i att vi har antagit en lagstiftning som håller barnfamiljer åtskilda under omänskligt långa perioder.

Men vi ser inga ansatser från partierna att diskutera de humanitära problem som nuvarande politiska överenskommelser för med sig – tvärtom. När vi lyssnar på partiernas språkbruk tycks risken överhängande att valrörelsen blir ett enda race to the bottom. Den migrationspolitiska debatten behöver just nu krafter som sätter hälarna i backen och hejdar denna moraliska malström.

Två trender i samtalet sticker ut. Den första rör ifrågasättanden av asylrätten i sig. Senast var det socialdemokraterna i Danmark, och innan det de svenska Moderaterna, som talade för att övergå till ett helt kvotbaserat system för flyktingmottagande. Det skulle innebära att principen om non-refoulement överges. Principen, som är en grundstomme i internationell migrationsrätt, innebär att länder inte får sända tillbaka en person dit där den riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling. Att ge upp principen om non-refoulement skulle drastiskt minska möjligheten för många att få det skydd de behöver. Detta är inte bara hänsynslöst mot alla de människor som i dag tvingas leva på flykt. Det är också, som vi ser det, en skymf mot de lärdomar vi kollektivt drog efter andra världskriget och Förintelsen.

Därmed inte sagt att vi är emot kvotflyktingsystemet i sig. Som läget är just nu inom EU är det naturligt att fokusera på att öka flyktingkvoterna eftersom det är den just nu mest framkomliga vägen att få ett bättre fungerande flyktingmottagande. Men att montera ner fundamentala principer med hänvisning till ökade flyktingkvoter är huvudlöst.

Den andra är vad som kommer i spåren av jakten på papperslösa. Här måste å ena sidan politiken vara pragmatisk utan att förlora den grundläggande etiska kompassen. Naturligtvis är det för asylrättens legitimitet viktigt att personer som får avslag återvänder. Men en alltmer repressiv agenda riskerar att skapa andra problem. Till exempel har Moderaterna varit inne på att avskaffa rätten till skola och vård som inte kan anstå för papperslösa. Till att börja med bör vi inte straffa barn för deras föräldrars val. Det kan innebära många års missad skola för barnen, vilket inte rimligt. Och kan vi verkligen som samhälle mena att vi ska låta människor dö för att de saknar uppehållstillstånd?

Vi ser också allvarligt på förslagen att forcera fram fler inre utlänningskontroller. Risken för att det blir en hetsjakt baserad på rasprofilering och rättighetskränkningar är uppenbara. Det måste vara viktigare att polisen agerar som hela samhällets polis – som kämpar för trygghet och mot brottslighet – än att de fokuserar på att slumpmässigt hitta personer som har fått ett avvisningsbeslut.

Står vi inför en valrörelse som riskerar att urarta till en tävling i vem som kan vara hårdast och kallast mot migranter? För att avstyra denna utveckling måste de partier som tror på demokrati och humanism sätta sig ner och fundera på vilken roll de vill spela och vilka signaler de sänder ut. Detta gäller inte minst vårt eget parti Socialdemokraterna.

Det här en tävling vi varken kan eller vill vinna.

Debattartikeln publicerades 26/3 2018 på http://www.etc.se:
https://www.etc.se/debatt/tavling-i-vem-som-ar-hardast-mot-migranter

Annonser

Migrationspolitiska S-föreningen släpper utvärdering av den tillfälliga lagen på migrationsområdet

Rapporten finns att ladda ned på följande länk:
https://drive.google.com/file/d/1V5PSiDm7r-h98i_TXeNAhV9rCmVyOzBN/view

Vi i Migrationspolitiska S-föreningen aviserade redan inför Almedalen 2017 att
vi hade bestämt oss för att göra en egen utvärdering av den tillfälliga asyllagen,
som skulle komma på våren 2018 inför regeringens utvärderingsarbete. I
november förra året meddelades dock att den utlovade kontrollstationen 2018
blev en avstämning inom regeringskansliet. Det ändrade inte våra planer.
På många sätt har det gått för kort tid för att göra en utvärdering av den
tillfälliga lagen, och vi gör inga anspråk på att ha gjort ett heltäckande arbete.
Men vi tycker oss ändå kunna beskriva tendenser och ge en inblick i hur lagen
tillämpas.
Lagen tycks tillämpas spretigt. Detta var något som de instanser som tillämpar
lagen varnade för, då det saknas praxis och ordentlig vägledning i förarbeten.
På grund av detta, de problem med rättslig kvalitet som Migrationsverket egna
uppföljningar visar samt den praxis som Sverige haft sedan länge att vara
restriktivt med flyktingstatusförklaringar finns risk att Sverige bryter mot sina
konventionsåtaganden.
De bestämmelser som antogs i den tillfälliga lagen drabbar människor. Det
behövs inga särskilda studier för att förstå att det innebär enorma umbäranden
att inte få återförenas med sin familj. Inte heller för att inse att ett tillfälligt
uppehållstillstånd innebär en mer osäker situation. Det finns stöd för att den
psykiska ohälsan påverkas av detta. Det går också att se tendenser till minskad
studiemotivation bland nyanlända och att valideringsinsatser och
kompletterande utbildningar väljs bort till förmån för att snabbt komma i arbete.
Detta utan att särskilt många alls kunnat leva upp till kraven för att få permanent
uppehållstillstånd tack vare egen försörjning. Detta riskerar också att ge
strukturell obalans på arbetsmarknaden, då personer som skulle kunna ta mer
högkvalificerade arbeten väljer bort den vägen för att komma i arbete snabbt.
Dels riskerar vi att tappa viktig kompetens, och dels riskerar mer kortutbildade
nyanlända då pressas ut från arbetsmarknaden.
Samtidigt finns ett väldigt svagt stöd för antagandet att det är den tillfälliga
lagen som minskade antalet asylsökande till Sverige, det styrdes i huvudsak av
andra faktorer. Det kan därför starkt ifrågasättas om åtgärderna faktiskt är
proportionerliga, både ur ett juridiskt och politiskt perspektiv.
Nu pekar det mesta på att lagen kommer att förlängas, eller permanentas. Det
finns en rad saker som behöver utvärderas, utredas och analyseras ordentligt.
Och vi behöver diskutera om de svenska regelverken ska vara signalpolitiska
verktyg som avskräcker från att söka sig till Sverige eller fungera som
språngbräda för att etablera sig i ett nytt samhälle. Men den förskjutning som
skett retoriskt och förändringarna av den politiska agendan riskerar att
omöjliggöra sådana diskussioner och ett sådant arbete.
Vår ambition och förhoppning med denna rapport är att kunna bidra till att
återföra diskussionen till dem det handlar om. Och till att finna ett humant,
rättssäkert och förutsägbart sätt att avväga olika intressen och på bästa möjliga
sätt hantera de migrationsströmmar som med all säkerhet kommer att fortsätta.
Migrationspolitiska S-föreningen april 2018

Uttalande med anledning av SVT:s artikel om den tystnade kritiken mot den nya flyktingpolitiken

Uttalande med anledning av SVT:s artikel om den tystnade kritiken mot den nya flyktingpolitiken, som också gick som inslag i Aktuellt.

Vi har blivit kontaktade av SVT om en intervju men avböjde då vi upplevde att intresset inte rörde vår kritik i sak utan snarare en dramaturgi om intern splittring och repression. Vissa röster är efterlängtade i den interna debatten och takhöjden lämnar ibland en del att önska. Men att enbart utgå från några personers frånvaro i ett tilltänkt inslag i Aktuellt som en värdemätare för huruvida en debatt existerar är ett märkligt tilltag. Och påståendet om att t ex Migrationspolitiska S-föreningen skulle vara tyst faller på sin egen orimlighet då anledningen till SVT:s kontakt var den debattartikel i DN som bl a vår förening undertecknade den 11 mars och som mycket tydligt redogjorde för föreningens ståndpunkt. Om SVT eller andra är intresserade av föreningens ståndpunkter går det att ta del av en rad uttalanden samt artiklar publicerade i olika medier, inklusive våra egna, den senaste tiden.

Migrationspolitiska S-föreningen grundades 2013 med det uttryckliga syftet att arbeta för en human och öppen migrationspolitik som tillvaratar och stärker individuella rättigheter. Det gör vi, på olika sätt, olika nivåer och genom olika kanaler. Det arbetet har inte och kommer inte att avstanna. Frågor om migration och etablering engagerar brett i socialdemokratin och är bland de mest omdiskuterade frågorna på årsmöten, medlemsträffar och distriktskongresser runt om i landet denna vår.

Migrationspolitiska S-föreningen

Artikeln finns att läsa här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/interna-s-kritiken-mot-flyktingpolitiken-har-tystnat

cropped-logotyp_symbol_fb250.jpg